Spännd och nervös

Nästa tisdag har jag äntligen läkare och får höra hur behandlingarna funkat. Märker hur jag dag för dag blir mer spännd, orolig och nervös. Vad svaret än är tror jag att jag får ett slags känsloutbrott. Antingen kan jag äntligen av lättnad gråta ut allt jag gått igenom, eller så brakar jag ifall jag ännu efter allt detta måste opereras i halsen. Håller nog humöret uppe och har inte haft ångest, det är bara lite mer tungt på axlarna för tillfället.

Jag ska gå på blodprov innan, och märker hur jag varje dag skjuter upp det. Vill inte ha nålar stuckna i mig mera, vill inte att det tas prover, vill inte vara sjuk, vill inte påminnas om stickandet och hur svårt det mot slutet var att hitta blodådror... Men nu ska jag cykla till hälsostationen och bara göra det, för visst vill jag ju ha resultaten - bara dom är bra!

EDIT: Nu är proven tagna och det gick snabbt och enkelt som bara vad, huh!