fredag 1 februari 2019

I väntan på kontroll

Fast jag hur mycket som helst tänker, önskar, visar utåt och mest av allt försöker lura mig själv att kontrollerna inte påverkar mig, att jag inte är nervös eller tänker på dom typ förrän kvällen innan osv - så är det ju ändå inte så varje gång.

Jag har 3-års kontroll nästa tisdag och märker att det påverkat mig sen torsdag kväll. Hela fredagen kände jag mig gråtfärdig, stressad, tung och hade ett mörkt moln ovanför mig. Jag  processerade sjukdomen varje ledig minut. Jag gick i huvudet igenom diskussioner om sjukdomen, som jag skulle kunna ha med min läkare, vänner och arbetskamrater. Jag blev tårögd då jag körde, hade en ledig stund på jobbet, promenerade med hunden osv. Mitt blodtryck är högt igen 172/94. Fast jag försöker hålla ”fasaden” uppe - mest till mig själv - så vet nog min kropp hur jag egentligen känner. 

Idag/lö mår jag bättre. Igår kväll (fre) tittade jag på Mama medium, inte nån speciellt bra reality, men den fick mig att gråta ut och tro på att man är med sina kära fast man dör - tanken kändes tröstande och det var skönt att gråta. Det lättade också att tala med min man, textas med en kompis och så beställde jag Aschwagandha för att testa lugna stressen med det (innan jag hamnar börja äta blodtrycksmedicin - inte är jag väl SÅ gammal?!). 

Kontrollerna är lite som terapi - i samband med dom processerar jag och går igenom sjukdomen - för att sen ha kommit ett steg vidade i helandet och igen kan glömma allt tills nästa kontroll. 


”YOU CAN FOOL EVERYONE ELSE, 
BUT YOU CAN’T FOOL
YOU OWN MIND”
- David Allen -