Kontroll

Idag på Lucia dagen var det tre månaders kontroll för mig igen. Jag har nog varit nervös och kännt ett tryck bilda sig i axlarna och nacken. Men fick bort den värken och fick sinnet lugnat genom akupunktur HÄR. Har gått två gånger till efter det och hållits lugn både psykiskt och fysiskt - skönt. Dessutom har jag denhär hösten gått på stödsamtal med 1,5 veckors mellanrum i HUS psykiatri, vilket varit jätte bra. Jag är än en gång imponerad av HUS, som dessutom är min arbetsgivare.

Det var trevligt att se min läkare och sjuksköterska på HUS Korva-, nenä-, kurkkuklinikka. Jag är så tacksam över att ha fått ha samma vårdteam ända sen början. Läkaren, som idag sa att jag ser så frisk och välmående ut, kan påriktigt säga det med ett perspektiv. Undersökningen var obehaglig som alltid. Det känns inte skönt att få en kamera nerfirad i näsan. Men snabbt är det över och belöningen är det positiva svaret - att inget utöver skadorna av strålningen syns. 

 

Masken , magnet + TT och mår illa

Hostade idag upp en "propp" i ny konsistens. Det var hårt och såg ut som ett gult "trådrodd" i samma storlek som ett hallon.

Passade på att ta ett foto av Hannibal Lector masken. Efter strålningen hade jag magnet och TT -fotografering. Fick med mig masken från strålningen, då fotograferingarna görs med den på.

Resten av dagen mådde jag illa och hade svårt att äta. Det snurrade i magen och spyttade lite. Fick ner mindre än hälften vad jag borde äta. Stressar över att magsäcken blir mindre och det blir problem. Sov, sov, sov hela dagen.

Min mamma med sambo hämtade barnen från dagis/skola och kom till oss, jag låg och sov på soffan till kvällen medan hon och min man skötte allt. 

Mask, TT, magnet och hem (sjukhus dag III)

På morgonen var blodtrycket ännu bra, svimmade inte av att sitta och äta eller av att lite tvätta mig, sminka mig och sätta på mina kläder.

MASKEN

Lite före kl 9 fördes jag i rullstol genom Mejlans-tunnlarna till Cancerkliniken där min mamma väntade på mig. Först gjordes det en "Hannibal Lector mask" för mitt ansikte. Ett "plast-nät" värmdes upp och spändes fast över mitt ansikte till axlarna. Så formades det och stelnade på 5 minuter. Den ska spännas över ansiktet må-fre då jag får strålning, så jag är helt på ställe och strålningen går precis rätt.

Här finns bild: http://katailmanrisaa.blogspot.fi/2015/10/eka-kerta.html?m=1.

En annan bild & bild på strålnings maskinen: http://katrintorsen.blogg.se/2013/july/jag-o-mina-polare-7-veck-framat.html#trackback

TT OCH MAGNET

Efter att masken gjorts togs det röntgen, låg ca 15min fast spänd i masken och sedan magnet, ca 20min fast spänd i masken. Då var det nog bara att tänka happy thoughts.

Efter det ringde vi med min mamma en "Kela-taxi", som vi fick vänta på ganska länge. Under tiden såg vi i Cancerklinikens aula ett ungt par med två små barn. Två-treåringen spelade på telefonen, babyn var i bilstolen, pappan var tårögd men höll sig samman och mamman hade amningsskjorta och grät förkrossat. Dom hade tydligen fått hemska nyheter om cancer. Både jag och min mamma grät en skvätt åt deras sorgliga situation. Kommer nog säkert att höra och se många sorgliga öden under min resa. Måste bara försöka fokusera på mig själv, mitt hopp och min positivitet.

Hemma åt vi lunch och så märkte jag att jag höll på att somna. Medicinerna + mycket program gjorde säkert mig trött. Hemma väntade min förtidsjulklapp - en ny iphone 6:a!! Äntligen en telefon som fungerar. Min gamla S4 fick problem efter att garantin tagit slut och har ännu haft den 1,5år sen dess.

Så kom alla mina pojkar hem! Dom var ivriga och glada. Visade slangen och dom tyckte inte den var så hemsk. Gav påsen åt dom som min fina sköterska packat åt dom: två mega-sprutor, fyra mindre och en massa olika färgers medicin koppar. Pojkarna ville genast testa sprutorna i badrummet.